Som vuxenstuderande i gymnasieämnen har jag
vid ett flertal tillfällen haft möjlighet att förkovra mig i sådant som rör
bin och biodling. När uppgiften i ämnet naturkunskap var att beskriva en
kroppslig funktion eller reaktion valde jag att försöka svara på vad som sker
i kroppen vid ett bistick. All fakta i texten är hämtad från olika
textmaterial och avslutningsvis kommer en källförteckning.
Viljan att stickas beror på försvarsmekanismer
hos biet som går ut på att försvara sitt samhälle. Mekanismerna ökar
ett samhälles försvarsmöjligheter. När ett bi sticks frigörs ett alarmferomon
som sprider sig i luften och som lockar andra bin att sticka på just samma ställe.
Bin i tropiska zonen har mycket lägre anfallströskel än bin i de tempererade
zonerna.
Sticklystnaden hos bin varierar vilket jag
tror att de flesta biodlare har upptäckt och även att orsakerna varierar från
olika typ av väderlek till biodlarens uppträdande. Jag tycker att bistick gör
ont och får oftast en rodnad och eventuellt en begränsad svullnad. Andra får
mindre reaktioner och vissa får mycket allvarligare sådana.
Beskrivning på ett bistick görs som en intensiv lokal smärta, huden rodnar och svullnar. Flera stick samtidigt kan ge allmänna symtom som illamående, yrsel, och slöhet. Nästa steg är en allergisk rektion och den delas upp i två typer, lokal reaktion och systemreaktion. Lokal reaktion är lindrigast och ger rodnad runt sticket, svullnad och kliande känsla. Systemreaktion som däremot är mindre vanlig ger mer allvarliga symtom. Allmänt obehag, ångest, eller nässelutslag med klåda är exempel på mild systemreaktion. I övrigt kan yrsel, illamående, kräkningar och diarré uppstå. Allvarlig systemreaktion kan ge andnöd, heshet, förvirring, dödsångest, blodtrycksfall och medvetslöshet.
Allergi
För att förstå bigiftets inverkan på våra
organ förklarar jag här innebörden av allergi. Allergi är en överkänslighet
för ämnen som finns naturligt i vår miljö. Överkänslighetsreaktioner
delas upp i två slag, 1. överkänslighet där immunförsvaret inte är
inblandat, tex. hosta och luftrörsbesvär som orsakas av tex. stark parfymdoft
och 2. överkänslighet där immunförsvaret är inblandat och i det ingår
bistick.
Immunförsvarets viktigaste uppgift är att
försvara kroppen och det sker genom att bilda antikroppar, hos den som är
allergisk överreagerar dock immunförsvaret vid kontakt med det främmande ämnet
och reaktionen skenar.
För att få en allergisk reaktion på
bistick måste du ha blivit stucken av ett bi tidigare. Då kommer immunförsvaret
ihåg hur biets gift såg ut och försvarar sig nästa gång kroppen kommer i
kontakt med giftet. Bigiftet som i det här fallet är det allergiframkallande
ämnet (allergen) fångas upp av en IgE-antikropp som är fästad vid s.k.
mastceller. Mastceller finns på alla slemhinnor t.ex. i näsa, hals, luftrör,
ögat, huden osv. Mastcellens uppgift är bl.a. att producera ämnen som förmedlar
den inflammatoriska reaktionen. Vid en rad inflammatoriska tillstånd kan en ökad
mängd mastceller förekomma. När allergenen kommer i kontakt med mastcellen
sprängs mastcellen sönder och ett ämne, histamin, strömmar ut på slemhinnan
och en inflammation uppstår, problemet för en allergiker är att histaminutsöndringen
skenar. Beskrivning på inflammation är rodnad, svullnad, smärta och lokal
uppvärmning vilket är en helt normal reaktion när immunförsvaret arbetar
med att ta hand om ett främmande ämne som kommit in i kroppen.
Svårartade reaktioner
Nässelutslag är ett exempel på många
allergiska reaktioner och beskrivs som upphöjda, välavgränsade, röda
svullnader på huden som kliar. Tablettbehandling med kortison är
behandlingen vid ett sådant tillstånd. En annan mycket svår, men ovanlig
allergisk reaktion är allergichock eller anafylaktisk chock. Symtomen är i nämnd
ordning klåda, nässelutslag, illamående, andningssvårigheter,
blodtrycksfall, cirkulationsrubbningar och förlust av medvetandet. Chocken
kan utvecklas mycket snabbt och kräver akut sjukhusvård.
Man räknar med att 0,4-1 % av befolkningen
är allergiska mot bi- och getingstick. I Sverige rapporteras två dödsfall
varje år av sådana reaktioner varav
getingstick står för 75 %.
Jag gör här ingen ingående beskrivning på
bigiftets olika substanser utan förklarar stegvis vad som sker när kroppen påverkas
av giftet. ( För en mer ingående beskrivning på bigiftet och dess substanser
samt påverkan kontakta mig).
Steg 1
Våra kroppars organ är uppbyggda av celler
som sitter sammanfogade med något som skulle kunna liknas vid ett slags
”biologiskt cement”. När giftet kommer in i huden börjar detta
”cement” att lösas upp och därmed sprids giftet snabbare i huden. Nu går
kroppen till försvar och släpper lös histamin som startar en inflammation.
Enzymer i kroppen försöker att bryta ned ämnet som löser upp cellernas
sammanfogare samtidigt som ett annat ämne i giftet motverkar enzymernas
arbete.Skyddande antikroppar i blodets serum arbetar med
att neutralisera de nedbrytande ämnena. Som biodlare har man ett större
antal antikroppar som då arbetar mer effektivt. Detta skydd tenderar att bli bättre
med det ökande antalet stick vi får på biodlarsäsongen för att avta något
under vintern.
Steg 2
När giftet påverkar blodkärl och sprider sig i blodcirkulationen samverkar flera ämnen i giftet genom att de löser upp blodkropparna. Vid få stick är denna reaktion endast lokal men vid många stick eller om giftet kommer direkt in i blodcirkulationen kan reaktionen spridas kraftigt.
Steg 3
Flera av ämnena i giftet ger obetydliga
reaktioner som dock ökar med antalet stick. Om sedan giftet kommer in i
blodcirkulationen kan effekterna bli svåra och kan fungera som gift i centrala
nervsystemet. Apamin och fosfolipas A kan nämnas som mycket giftiga ämnen.
Om stora mängder histamin släpps lös kan
allmän förgiftning uppstå.
Steg 4
Några ämnen kan orsaka
antiproppsreaktioner var för sig eller ihop hos högallergiska personer. Svåra
reaktioner kan leda till döden på grund av anafylaktisk chock.
Reducering
av effekterna
När biet sticker i människans elastiska
hud fastnar gadden därför att den har hullingar (liknande en metkrok). Då
biet försöker komma loss släpper gadden från biets kropp, det gör även den
blåsa som giftet finns i, biet dör efter ett tag. Kvar på huden sitter gadden
med blåsan som fortfarande pumpar gift in i huden. Här är det viktigt att
pilla bort blåsan och gadden, inte dra ut den med fingrarna därför att då klämmer
man in resterna av giftet som förvärrar situationen.
Ett tag efter sticket oberoende av
reaktionens grad kommer det att klia på stickstället, låt bli att klia därför
att huden är skadad och lätt släpper in bakterier.
Crane,
E. (1990) Bees and Beekeeping. Comstock, Cornell University Press
(i USA) Sid
168,169, 466.
Eriksson, Nils E 1993, Allergi och annan överkänslighet i praktisk sjukvård.
Studentlitteratur, 1993 sid 449.
Gillå, Urban
1999, Medicinal grundkurs A. Bonniers
1999 sid 134,136.
Nationalencyklopedin 1991, Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs.
(inflammation), band 9 sid. 449. (Insekter), band 9 sid. 483.
(insektsstick), band 9 sid. 488. (mastceller), band 13 sid. 137.
(micell),
band 13 sid. 288.
Internetkällor:
Alingsåstraktens Biodlarförening
Alk Abello – Alk Sverige AB Smörhålevägen 3, 434 42 Kungsbacka